torsdag 6 mars 2008

Så lite tid

Tisdag är det badmintonspel. Man måste åka en bit för att komma fram och senaste gången hittade varken jag eller taxiföraren. Men det var nog tur för att jag inte skulle orkat spela två timmar. På lördagen blev det 30 min.

På tisdag i alla fall tänkte jag ta mig dit tillsammans med andra kollegor men tydligen var det inte så många intresserade. Dock var det två från personalavdelningen som skulle ta en taxi dit efter jobbet. Lika bra det. Kan var bra att hitta dit.

Vi skulle träffas kl 19 för att sticka iväg men då jag vart tvungen att sticka hem och hämta träningssutrustning försökte jag ringa och meddela att jag skulle bli sen men då ingen svarade på andra sidan blev jag tvungen att ta bussen. En busstur kl 19 när ALLA kineser är på väg hem är INTE en kul upplevelse. En fullpackad buss på en lika fullpackad ringled tar TID. Egentligen visste jag inte vilken station jag skulle av, men efter nästan en timme i bussen hoppade jag av. Och det var faktisk rätt station. Jag hade 10 min till godo.

På träningen var det endast personerna från "personal" på mitt jobb som kom, och det var inge bra på att spela så jag slog följe med några andra personer. Det var klasskamrater som spelade varje tisdag. Det hade förstås avlsutat sina studier men fortsatte hålla kontakten. Trevligt.

Efter en intensiv badmintonspel kände jag att magen skulle ha sin belöning. Som tur var, var jag inte ensam om att vara hungrig. Egentligen ska man inte äta sent och så, men idag var jag hungrig som en häst. Maten intogs på en trevlig restaurang i närheten, och förhoppningsvis upprepas besöket redan i nästa vecka. :-)

Man kan säga vad man vill om kineserna men en sak är säker och det är att de flesta som jag råkat på är väldigt trevliga och öppna. Okej, man måste jobba själv också men responsen är bara positiv. Nu har man inte varit turist i sitt eget land men jag betvivlar att responsen är likadan hemma i Skåne. Tyvärr.

Framåt halvtolv skjutsade en av mina nyfunna vänner mig hem till min lägenhet och jag gick och la mig nöjd och belåten. Mätt av maten och återigen fascinerad av kinesernas trevliga inställning. Tack!

1 kommentar:

Anonym sa...

du har det bra du lillkillen.